Hej igen...?!
Nu var det verkligen en evighet sedan jag skrev något.
Jag har helt enkelt inte haft lust alls, överhuvudtaget.
Men så kan det bli ibland!
Har väl inte hänt något särskilt under den här tiden.
Jag har fått jobb iaf, inne i Gävle. Arbetar som försäkringsförmedlare. Låter så mycket häftigare än vad det är, haha!
Så dagarna rullar på med arbete, hem till barnen och mysa lite snabbt innan det är läggdags. Hinns ju inte med mycket, men sånt är livet som arbetande mamma.
Har även haft några turer till sjukhuset, då jag mått riktigt skit på sistone. Har rasat i vikt, 7 kilo (!) vilket är jävligt mycket på min redan smala kropp, yrsel, illamående, kissat blod och jaa allmänt piss.
Fått lämna massa prover men inte fått nåt konstaterat mer än att jag har panikångest och depression. Vilket jag redan visste iofs. Men sen var det ju inge mer med det, fick bara ett telefonsamtal från läkaren, "Proverna ser bra ut hittills men du har panikångest och depression, så nu vet du det". Inget mer. Jaha...?
Tiden framöver ser inte ut att bli bättre heller pga vissa saker som händer just för tillfället. Inget jag tänker tala om, men för er vänner som läser, om ni nu fortfarande kikar in, så kan ni vara beredda på att jag nog kommer att bli osynlig ett tag framöver. Ni riktigt nära vänner kommer säkerligen att få reda på orsaken så småningom, men än så länge så får ni nöja er med detta. Vill iaf förvarna för kommer inte orka sitta och svara på sms och mejl sen om vart jag tagit vägen.
Jaaa, och som ni ser så fortsätter jag att gnälla här också, hahah! Men det är ju faktiskt mest därför jag skriver. För min egen skull, för att få skriva av mig.
Nej, nu ska jag mysa lite med barnen innan det är läggdags för dom.
Sedan kommer älskade Dennis förbi och kikar på skräckfilm med mig, då J inte är hemma under helgen.
