Skitsjukdom..
Nu var det ett tag sen igen.
Duktig på det här, att "glömma" bort bloggen.
Vet inte riktigt vad jag hamnat i för "hål" just nu. Inte riktigt ett svart hål, grått kanske..?
Depp light.
Senaste tiden har jag haft så förbannat ont i lederna, varje dag har vart en plåga och många ggr har jag bara velat lägga mig ner och dö.
Nu funkar det ju inte riktigt så, men ibland vill jag bara ge upp. Det känns så värdelöst alltihopa. Jag har stått ut med den här smärtan i över 10 år, och att veta att det är så här jag kommer att ha det för resten av mitt liv det är så deprimerande så det finns inte. Det är lång tid kvar av mitt liv, en himla massa år!
Hur sjutton ska man orka stå ut?
Sjukgymnasten ringde idag och gav mig en tid nästa vecka för bedömning. Men vad spelar det för roll, jag har varit på massor av bedömningar men står fortfarande och stampar på samma ställe.
Ja jag vet att jag är väldigt negativ just nu, men är det så konstigt då att man tappar hoppet ibland?
Efter att ha levt med diagnosen i över 10 år, har dom fortfarande inte kommit fram till nån medicin som hjälper mig, fortfarande har dom inte gett mig nån behandling som hjälper.
Det händer ju inget!
Jag vill inte leva mitt liv så här, jag vill inte behöva stå ut med daglig smärta för resten av mitt liv.
Och det är ju faktiskt inte bara jag som drabbas. Smärtan är det bara jag som känner, men dom som bor med mig, dom drabbas dom med. Jag blir deprimerad, låg och off, snäsig och lättirriterad, orkeslös och jag vette fan allt. Allt det får mina nära och kära stå ut med.
Min pappa fick frågan "Vad är det värsta med att leva med nån som har den här diagnosen?", en gång när vi var hos en terapeut tillsammans. Ja vi fick gå i terapi en sväng pga sjukdomen.
Min pappa svarade, att det värsta var att inte veta hur jobbigt jag hade det egentligen, hur dåligt jag egentligen mådde, hur ont det faktiskt gjorde, och sen inte kunna göra något.
Och jaa..Det går faktiskt inte att sätta sig in i en liknande situation, om man inte lider av sjukdomen själv.
Jag kan omöjligt förklara hur det känns..
